Läkemedel: Maria Gustafsson Liljefors

Till hennes mottagning kommer de vars cancer har spridit sig från tarmen till lever och lungor. Ett tillstånd som kan leda till döden inom ett halvår om det inte behandlas.

Maria Gustafsson Liljefors är onkolog och forskare med speciellt intresse för immunologi. Hon sitter även med i LÄKSAK:s expertråd för tumörsjukdomar, som rekommenderar och upphandlar nya läkemedel.

Vad händer när ni får en ny patient?
– Det är mycket individuellt. Cancerns stadium, patientens ålder och andra sjukdomar påverkar prognosen. För varje patient ställer vi frågan: vad är syftet med behandlingen? De flesta som kommer hit kan vi inte operera fullt ut, vilket är det enda som botar den här typen av cancer i dag. Målet blir istället att lindra besvär och vinna tid. Men vi har även fall där vi direkt kan sätta målet att bota.

Hur görs den avvägningen?
– Vi håller bland annat konferenser med många specialister. Onkologer, kirurger specialiserade på lungor, tarm eller lever, röntgenläkare och patologer går tillsammans igenom allt som rör patienten och kommer överens om en behandlingsrekommendation. Den är i många fall klar redan innan patienten kommer hit på sitt första besök.

Vad händer sedan?
– Både patienter med botande och lindrande mål får behandling för att tumörerna ska krympa. Det innebär oftast cytostatika, i vissa fall med tillägg av nya målinriktade läkemedel. Biologiska läkemedel brukar man också kalla det senare.

Har de biologiska läkemedlen förbättrat överlevnaden?
– Stora, världsomfattande, studier har visat att de kan ha en god effekt tillsammans med cytostatika hos vissa patientgrupper. Men cellgifter, eller cytostatika, är fortfarande det viktigaste.

Händer det att ni byter mål, från att lindra till att bota?
– Ja! Några gånger har uppföljningen visat att det gått så otroligt bra för en patient att vi kan ändra målsättningen och diskutera lever eller lungkirurgi. Det är sällsynta, rara, fåglar för mig, men det händer.

Hur fungerar biologiska läkemedel?
– De antikroppar som vi använder blockerar receptorer, så kallade ”mottagare”, på tumörcellers yta. Då stoppas en signal som får dem att växa, dela och sprida sig. Sådana receptorer finns på vanliga celler också, men hos en tumörcell är de många fler. Ytterligare en antikropp som vi använder förhindrar att nya blodkärl bildas kring tumörcellerna och hindrar på det sättet spridning.

Vad tror du det kommer att finnas för läkemedel mot cancer i framtiden?
– Biotech-företagen växer upp som svampar ur jorden och producerar nya sorters antikroppar hela tiden. De senaste kan binda till olika sorters celler, exempelvis till både cancerceller och immunsystemets celler samtidigt. Det finns också antikroppar som designats för att bära med sig cytostatika eller radioaktiva isotoper. Fler cancervacciner är förmodligen också på gång. I stort tror jag att utvecklingen går mot en mer individuell behandling. Kanske kommer vi i framtiden att utgå ifrån varje patients molekylärbiologi när vi väljer behandling istället för att fokusera på var i kroppen tumören sitter. Men dit är det ännu långt.