Forskning: Johan Hansson

Johan Hanssons forskar om malignt melanom, en cancersjukdom som är särskilt viktig att förebygga och upptäcka i tid.

I samarbete med onkologer, dermatologer, plastikkirurger och patologer försöker han hitta vägar till snabbare bedömningar och effektivare ingrepp. Men det mest spännande inom forskningen just nu är ”targeted therapies”.

Johan Hansson är överläkare, specialiserad på melanom och hudtumörer på kliniken för onkologi och patologi. Han är även docent vid Karolinska Institutet.

Vad krävs för att minska fallen av melanom?
– Vetskapen om att en stor del melanom går att förebygga genom att undvika UV-strålning är angelägen. Samtidigt är det också viktigt att uppmärksamma förändringar i huden tidigt. Här behöver vi ännu bättre metoder för att identifiera patienter innan sjukdomen hunnit sprida sig och kan botas med kirurgiska ingrepp. Behandlingsmetoderna utvecklas, vilket också är nödvändigt.

Var ser du framsteg i forskningen?
– Det mest spännande som har inträffat under min tid inom melanomforskningen är så kallade ”targeted therapies”, målinriktade behandlingar. Och dessa framsteg tror jag kommer att förändra behandlingen. Sedan 2002 har man känt till att hälften av alla melanom har mutationer i en gen som heter BRAF, vilken har stor betydelse för tumörutvecklingen. Internationella studier, där Karolinska deltar, pågår för att jämföra konventionell cytostatikabehandling med ett nytt läkemedel som riktar sig mot mutationen. Resultat visar att många patienter svarar på den riktade behandlingen och effekten tycks hålla i sig längre än behandling med cytostatika.

Hur tror du dessa framsteg påverkar framtidens cancerbehandlingar?
– Då kommer det säkert vara ett krav att man gör molekylära analyser av bland annat BRAF för att individualisera behandlingen. I vårt eget labb gör vi redan analyser som framöver skulle kunna ingå i den molekylära patologin. Men för att få det att fungera i större skala krävs nya rutiner och mer resurser. Ett annat intressant område är en ny typ av immunterapi där antikroppar blockerar en bromssignal i cellerna. Därmed stimuleras immunförsvaret att rikta sig mot tumörerna. Det har visat sig förlänga överlevnaden hos patienter med avancerat melanom som försämrats trots tidigare behandling, men med andra biverkningar som följd.

Ger nya läkemedel nya kombinationsbehandlingar?
– Ja visst, genom att kombinera de nya läkemedlen med andra behandlingar kan man sannolikt förbättra effekten ytterligare. I forskargruppen har vi tittat mycket på cytostatika och melanom, utifrån varför inte cytostatika fungerar så bra. Och i ett kommande projekt vill vi kombinera cytostatika med ett nytt läkemedel. Tanken är att den nya behandlingen kan hjälpa till att göra tumörerna känsligare för cytostatikabehandlingen.

Från molekyler till patientkontakter, är den bredden nödvändig i forskningen?
– Det är verkligen så. I min forskargrupp samarbetar onkologer, hudläkare, patologer, specialister på ärftlighet och molekylärgenetik och experter på molekylärbiologi. Många kunskaper förs samman för att kunna göra analyser på biobanksmaterial och för att besvara kliniska frågeställningar. Vi samarbetar också bland annat med forskare på KTH vid speciellt tekniskt avancerade analyser. För att bedriva god vård behövs multidisciplinärt samarbete.