Medicin i samtiden

SOMA är en medicinsk tidskrift som produceras av Karolinska Universitetssjukhuset i samarbete med aller Custom publishing.
SOMA ges ut av Karolinska Universitetssjukhusets informationsavdelning.

Senaste numret(2/2011) Redaktionen

krönika

Barn till varje pris? Hanne kjöller
Stefan Holm, Soma

Li Felländer-Tsai

Professorn i ortopedi som fängslades av kroppens rörelser genom balettdansen.

Hur väcktes ditt intresse för ortopedi?
- Det var slumpen som förändrade livet. Jag ville ursprungligen bli infektionsläkare men min handledare flyttade till Afrika. Då bytte jag projekt, lämnade en halvskriven tumörbiologisk doktorsavhandling och började i en fantastiskt kreativ miljö på ortopeden, där flera discipliner möttes. Jag skrev en avhandling som berörde hormonella förändringar hos uthållighetsidrottare.

Vilka är dina forskningsområden?
- Det ena är ämnesomsättning och inflammation i leder. Det andra är avancerad simulering inom hälso- och sjukvård. Båda har som mål att förbättra behandlingsmetoder inom sjukvården genom en ökad precision i den kliniska behandlingen. Det ska ge en säkrare sjukvård för patienten.

Hur blev du intresserad av artros från början?
- Ledsjukdom är en central åkomma som drabbar en stor del av befolkningen med invaliditet och sjukfrånvaro som följd. Kroppen som rörelseinstrument intresserar mig. När jag var yngre dansade jag balett på Operans Balettskola och skulle bli balettdansös. Då får man en tyst kunskap om vad rörelse betyder. Jag har också hållit på med friidrott och sett vad det betyder för välbefinnandet.

Vilka är de stora patientgrupperna?
- Människor med ledsvikt, artros och frakturer. Särskilt äldre drabbas men vi har också en stor patientgrupp bland idrottsskadade. Inom idrotten kan gränsen mellan succé och fiasko vara hårfin. En allvarlig skada kan omedelbart omintetgöra en fortsatt karriär. Ledsjukdom kan man få av skador, men också av inre orsaker, som man inte i detalj känner till.

Vad gör ni i Simulatorcentrum?
- Vi ger kurser som integrerar avancerad medicinsk simulering som metod. Det är oetiskt att ha patienter som försöksdjur och därför använder vi avancerade simulatorer för att göra titthålskirurgi. Vårt mål är att sjukvården ska bli en högsäkerhetsorganisation, precis som flyget, kärnkraften och offshoreindustrin, även om vi inte riktigt är där ännu. Den psykologiska träningen är också en viktig del. Man måste kunna kommunicera med människor, kunna använda all information man har i huvudet och prioritera rätt. Därför arbetar vi med ”Crew Resource Management”, (CRM) systematisk teamträning, integrerat med fullskalesimulering.

Hur fungerar de virtuella världarna?
- Det liknar dataspelet Second Life, där man blir en Avatar, deltar i ett team och exempelvis gör en livräddning. Teamkollegerna kan sitta i Australien, Sverige eller rummet intill. Mycket mer absorberande än att lära från en en bok! Många var skeptiska först, men dagens datorspelande ungdomar är nästa generations sjukvårdsanställda, inlärningen är anpassad till det sätt de är vana vid.

Var finns dina kolleger?
- Både i rummet intill, övriga Sverige och Kalifornien. Som svensk måste man ibland träffa amerikaner på deras dagtid, som för oss betyder telefonmöten vid midnatt. Avancerade resonemang och kreativa diskussioner måste ske muntligt och inte via e-mail.

Vad brinner du för i arbetet?
- Det är kreativiteten. Att få tänka nya tankar, arbeta med förbättring och att få umgås i yrket med andra kreativa personer. Det är också att utveckla kommunikation och ledarskap inom sjukvården. Fysiskt närvarande ledarskap ger energi till medarbetarna på ett sätt som är avgörande för att lyfta ett arbete och inte gå in i ett ekorrhjul.

Vilken är den största förändringen sedan du började arbeta 1988?
- Informationsteknologin, det elektroniska mediet. Nu har vi information i överdåd men kvaliteten är svårare att fånga. Författaren T S Eliot sa: ”Where is all the wisdom we have lost in knowledge?” och vi kan säga: ”Where is all the knowledge lost in information?” Vi sitter med fyra datasystem öppna på datorn för varje patient. Svårigheten är att få överblick. 80-talets läkare skaffade sig överblick med en enda pappersjournal.

Hur ser morgondagens artrosbehandling ut när det gäller smärtlindring och annat?
- Det handlar om ökad precision vad gäller medicinering, operationsteknik och postoperativ rehabilitering. Vi går också mot en ökad grad av individualisering, där man tar tillvara de personliga resurserna, för att alla ska kunna tillgodogöra sig behandlingen. Diagnostik och behandling ska förfinas.

Var hämtar du kraft till ditt arbete?
- I familjelivet. Det är lätt att bli fångad av arbete.Konst är en viktig inspirationskälla, till exempel genom balett. Att gå och se balett ger mig en mental flowupplevelse med kroppen i harmoni med musiken, med hög precision.

Li Felländer-Tsai är överläkare i ortopedi, Karolinska Universitetssjukhuset och professor. Hon forskar kring ämnesomsättning och inflammation i leder. Hon bedriver också avancerad medicinsk simulering med målet att förbättra sjukvårdens behandlingsmetoder.