50 år i hjärtats tjänst
Många människor världen över har pacemakern att tacka för ett gott liv. Förra året jubilerade denna hjärtats takthållare.
Den svenska uppfinnaren, ingenjören och läkaren Rune Elmqvist, utvecklade den första implanterbara batteridrivna pacemakern 1958.
En utveckling som ofta beskrivs som startskottet för den medicinsktekniska utvecklingen. Samma år opererade kirurgen Åke Senning vid Karolinska Sjukhuset den första pacemakern i patienten Arne Larsson.
Arne Larsson led av Adams-Stokes’ syndrom. Vid svimningar sattes hans hjärta igång av att någon dunkade honom i bröstkorgen, ibland flera gånger per dag. Den första operationen gick bra. Pacemakern fick dock bytas ut efter bara några timmar. Han fick ny pacemaker över tjugo gånger men också ett 86 år långt liv.
 |
|
Rune Elmqvist, Åke Senning och Arne Larsson |
Idag räcker en pacemaker i många år. Den implanteras efter lokalbedövning under nyckelbenet. Ingreppet är relativt enkelt. Elektroder förs ner i en blodåder och placeras i hjärtat. Sedan sänder pacemakern impulser till hjärtat via elektroderna.
Pacemakern bygger på att hjärtat styrs av elektriska impulser. Något som vetenskapsmän visste redan på 1700-talet. Viljan att hitta ett sätt att påverka hjärtats slag och att rädda liv har drivit utvecklingen framåt. Det skulle dock dröja till 1900-talet innan försök med att stimulera hjärtat med elektriska impulser gjordes.
1952 tog amerikanen Paul Zoll fram en elektronisk hjärtstimulator bestående av plattor. Den lades på bröstkorgen och skickade impulser till hjärtat. En utrustning som liknar de defibrillatorer som idag används i återupplivningssituationer.
Dagens pacemaker har inneburit ett rejält genombrott. Det handlar inte längre bara om att överleva. Pacemakern håller både fast puls och ökar hjärtfrekvensen vid ansträngning. Den stimulerar helt enkelt hjärtat när det behövs. Med åren har 50-åringen också blivit alltmer förfinad.
  |
|
Till vänster: den första pacemakern. Till höger: en modern pacemaker. |
Med den biventrikulära pacemakern (som också innehåller en defibrillator) stimuleras hjärtat till bättre synkroni vid hjärtsvikt och defibrillerar hjärtat med elchocker om kammarflimmer uppstår. Utvecklingen går vidare. Vid en del sjukhus, däribland Karolinska, har patienter möjlighet att sköta övervakningen via internet.
Pacemakern finns i hjärtat hos 45 000 svenskar och omkring 1 000 000 människor i världen.