Från och med den 1 januari 2011 ersätts den tidigare lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, kallad LYHS, av en ny patientsäkerhetslag (2010:659).
Syftet med den nya lagen är att främja patientsäkerheten och involvera patienter och anhöriga mer i patientsäkerhetsarbetet. Meningen är också att flytta fokus från enskilda yrkesutövare (individperspektiv) till hela systemet, det vill säga även den miljö, teknik och organisation som individen verkar i (systemperspektiv).
Krav enligt den nya lagen:
• att dokumentera hur ansvaret för patientsäkerheten är
organiserad i verksamheten
• att utreda händelser i verksamheten som medfört eller
hade kunnat medföra en vårdskada
• att snarast informera en patient som drabbats av en
vårdskada
• att årligen upprätta en ”patientsäkerhetsberättelse”
• att ge patienter och närstående information och möjligheter
att bidra till patientsäkerhetsarbetet samt
• att till Socialstyrelsen rapportera legitimerad hälso- och
sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för
patientsäkerheten.
- Det här påverkar oss ganska mycket. En av de största förändringarna är skyldigheten att informera patienter vid en vårdskada. Nu ska det också anges i journalen att man har informerat och på vilket sätt, säger chefläkare Svante Baehrendtz.
För patienter och anhöriga innebär det att möjligheten att anmäla läkare och sjuksköterskor till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) försvinner. Det ersätts av klagomålshantering för patienter och anhöriga hos Socialstyrelsen.
- Det här innebär också att det inte finns någon möjlighet för patienten att överklaga om Socialstyrelsen avslår. Det är många, däribland jag själv, som är oroliga för att det kommer att leda till fler polisanmälningar, säger Svante Baehrendtz.
Disciplinpåföljderna ”varning” och ”erinran” försvinner. Nytt är också att en skada eller annan händelse i vården kan anmälas utan att man behöver specificera vilken eller vilka personer som anmäls. Socialstyrelsen kommer att kunna rikta kritik mot såväl vårdgivare som enskilda yrkesutövare.
Karolinska Universitetssjukhuset följer redan i viss mån kravet på ett systematiskt patientsäkerhetsarbete med ett antal projekt. Till exempel handlar det om att minska vårdrelaterade infektioner och en säkrare läkemedelshantering. Varje år dokumenteras detta i ett kvalitetsbokslut.
- För att det ska bli en patientsäkerhetsberättelse, som lagen kräver, kan man behöva göra vissa tillägg, men i sak är det inga större förändringar, säger Svante Baehrendtz.
Han tror på mer dialog med patientföreningar och att låta vårdskadade och anhöriga att medverka vid händelseanalyser mer än de gör idag.
Fler effekter av lagen:
- En ”prövotid” (3 år) ska användas i ökad utsträckning vid oskicklighet som hotar patientsäkerheten, om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot en föreskrift samt vid vissa andra förhållanden. En prövotidsplan fastställs som den legitimerade ska följa.
- Beslut om återkallelse av legitimation inom hälso- och sjukvården ligger kvar hos HSAN, men förändras bland annat på så sätt att även allvarlig brottslighet utan samband med yrkesutövningen ska kunna utgöra grund för återkallelse av legitimation.
- Apotekspersonal får skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en läkares eller tandläkares förskrivning av exempelvis narkotiska läkemedel kan befaras stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Övriga bestämmelser i LYHS som inte påverkas finns i princip oförändrade kvar i den nya lagen. Anmälningsskyldigheten enligt lex Maria (SOSFS 2005:28) kvarstår oförändrad, liksom patientnämnderna.
Den nya patientsäkerhetslagen