Högspecialiserad vård vid Logopedkliniken

Artikulationsbehandling med hjälp av Elektropalatografi (EPG)
Elektropalatografi (EPG) är ett instrument för visuell återkoppling av tungans kontaktytor mot gommen under tal.  Det är värdefullt vid diagnostisering och terapiinsatser för personer med svårbehandlad artikulationsavvikelse. Vid registrering med EPG behövs en elektronisk, personligt utformad gomplatta. Då gomplattan kopplas till en dator med bildskärm kan individen i realtid se hur kontakten ser ut. Med kunskap om mönstret vid normal artikulation kan EPG visa hur en persons artikulation avviker, och belysa vilka förändringar som skulle behöva göras. Direkt återkoppling som åskådliggör uppnått resultat medverkar till att öka motivationen för träning.  Mätmetoden är objektiv och utrustningen relativt lätt för patienter att använda på egen hand.

Transsexuella personers röst och tal
Transsexuella personers röst och tal. Vid Logopedkliniken utreds och behandlas transsexuella personers röst och tal, kvinna till man och man till kvinna, på ett systematiskt sätt sedan 2004. Antalet patienter har ökat kraftigt under senare år. Intensiv röstbehandling kan erbjudas vid Logopedkliniken. En del män till kvinnor behöver dessutom stämbandsplastik. Karolinska Universitetssjukhuset är för närvarande det enda sjukhus i landet som utför stämbandsplastik i syfte att höja röstläget hos patienter som genomgår könskorrektion från man till kvinna. Operationen görs av fonister vid ÖNH-kliniken. Logoped och foniater samarbetar kring pre- och postoperativ röstbehandling för optimalt resultat, om möjligt med logoped på hemorten. Kartläggning av patientmaterial och studier av behandlingsresultat pågår. 

Gomlyftare
Vid otillräcklig slutning av velofarynx, mjuka gommen mot bakre svalgväggen, uppstår ett nasalt tal. Luften går då upp genom näsan och talet blir mycket svårförståeligt. I de fall där operation inte är möjlig finns metoden att göra en individuellt anpassad sk gomlyftare, som mekaniskt hjälper till att lyfta gommen och förbättra talet. Metoden kräver röntgenfilmning av gommen med samtidig registrering av talet. Avtryck tas av gommen och man gjuter en platta som fästs på tänderna med klamrar. Man bygger därefter ut plattan bakåt med en smal spång så att mjuka gommen till slut lyfts till den nivå den normalt skulle ha haft. Med hjälp av nasofiberskopi skräddarsys sedan formen på lyftdelen, så att mjuka gommen kommer att stänga till så bra som möjligt. Arbetet sker i samarbete med ortodontist och tandtekniker. Det krävs i genomsnitt 4-5 behandlingstillfällen, med några veckor emellan, för att anpassa och ge patienten möjlighet att vänja sig vid hjälpmedlet.