Antikroppsutvecklingen är dynamisk. Diagnostiken baseras på påvisande av signifikant titerstegring av IgG- och /eller IgM-antikroppar.
Immunglobulinklasser
Bestämning av immunglobulinklasser ger möjlighet att bedöma antikropparnas aktualitet och samband med symtom och sjukdomsbild.
-
IgM-antikroppar bildas först vid en infektion. I de flesta fall kvarstår dessa endast under det akuta skedet.
-
IgG-antikroppar, som kvantitativt sett är den dominerande Ig-klassen i serum, kommer något senare än IgM-antikropparna. Dessa kvarstår under mycket lång tid, oftast hela livet efter en infektion och är därför lämpliga som immunitetsmarkörer.
-
IgA-antikroppar bildas tidigt under infektionen och kvarstår 1-3 år. Specifika IgA-antikroppar bildas i sekret och används ibland för diagnostik av virala och bakteriella infektioner.
Metoder
EIA, Enzyme Immuno Assay, är vår vanligaste metod men även IF, immunofluroescens, används.
Antikroppsutveckling, akut- och konvalescentserum
Grunden till serologisk diagnostik bygger på signifikant titerstegring av antikroppar. Signifikant titerstegring innebär att en säkerställd ökning av antikroppshalten kan påvisas mellan akut- och konvalescentserum. Uppgifter om insjukningsdatum och kliniska symtom är därför nödvändiga på remissen för att adekvat analysval och tolkning av resultat ska kunna göras.
Tidig antibiotikabehandling vid bakteriella infektioner kan avbryta antikroppsutvecklingen.
- Akutserum, första blodprovet, tas så tidigt som möjligt efter insjuknandet.
- Konvalescentserum, andra blodprovet, tas för virusinfektioner efter cirka 2-3 veckor och för bakteriella infektioner tidigast efter 4 veckor.
- För immunitetsbestämning räcker det med ett blodprov.
Serum fryses efter analys och sparas på laboratoriet för att möjliggöra jämförelse av IgM- och IgG-antikroppshalt genom samtidig testning med senare taget prov.
Fynd av specifika IgM-antikroppar i ett serumprov är diagnostiskt då denna antikroppsklass endast finns under det akuta skedet. IgM-förhöjningen kan dock även vara ospecifik och bero på samtidig infektion med annat smittämne eller autoimmun sjukdom. Nivån på IgM-antikroppssvaret är individuell och även beroende av smittämne och den tid som IgM-antikroppar kan påvisas varierar därför.
Intratekal antikroppsbestämning
För diagnostik vid encefalit/meningit krävs cerebrospinalvätska och serum tagna vid samma tillfälle. Cerebrospinalvätska och serum analyseras parallellt för att kunna bedöma om påvisade antikroppar är intratekalt producerade eller passivt överförda från blod till likvor.