Analysrådgivning

Laboratorieläkare finns tillgängliga för rådgivning kring analysval och tolkning av svar.

På den här sidan kommer vi att lägga ut fler utredningsförslag. Vi tar gärna emot önskemål för att utöka innehållet på denna sida.

Koagulationsutredning
Här följer analyskombinationer som kan användas vid laboratorieutredning vid olika störningar i hemostasen. Flertalet av dessa analyser utförs på vårt laboratorium för specialkoagulation, Klinisk kemi, Karolinska Universitetslaboratoriet, och bedöms av läkare (gäller ej vid elektronisk beställning).
Ange alltid frågeställning samt basala kliniska uppgifter på remissen (hereditet, symtom, sjukhistoria, läkemedel, graviditet, relevanta analyssvar utförda på andra laboratorier m m).

• Ökad blödningsbenägenhet
  
  Vid utredning av ökad blödningsbenägenhet är en noggrann blödningsanamnes ibland viktigare än laboratoriediagnostik. Det ger vägledning inför vilka analyser som ska väljas och hur svaren skall tolkas.
  En noggrann anamnes bör innehålla uppgifter om: hereditet, tendens att lätt få blåmärken, slemhinneblödningar (ex näsblödning), kraftiga menstruationsblödningar, riklig blödning i samband med kirurgi, förlossning eller tandextraktion, blödning i led/muskel etc. Det är även viktigt att ta reda på vilka mediciner och hälsokostpreparat patienten tar.
  
  För allmän screening av ökad blödningsbenägenhet beställs i första hand Trombocyter, PK(INR) och APT-tid.
  Normala analyssvar utesluter inte en hemostasdefekt. Vid tydliga symtom bör man gå vidare med en utvidgad utredning:
  Fibrinogen, von Willebrandfaktor aktivitet,  Faktor VIII, CRP (viktig för att kunna bedöma nivån av vWF och FVIII).
  
  Ytterligare utredning bör utföras i samråd med läkare med specialistkunskap inom koagulation.
  Det går också bra att vända sig till Koagulationsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (08-517 733 30) eller Barnkoagulationsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset, Solna (08-517 751 20)
  
  
• Venös tromboembolism
  
  Utredning av venös tromboembolism
  Laboratorieutredning bör i första hand inriktas mot de mest kända riskfaktorerna för  venös trombos. Följande analyser rekommenderas:
  Faktor V-gen mutation Leiden/APC-resistens (FaktorV1691 G-A), Protrombin (Faktor II)-gen mutation (FaktorII20210G-A), Protein C (enz), Protein S, fritt, Antitrombin (enzFX), Faktor VIII, Lupusantikoagulans samt Kardiolipin antikroppar och Beta-2 glykoprotein 1-antikroppar.
  
  Utredning av risk för hereditär venös tromboembolism
  För att få en korrekt riskbedömning för hereditet är det viktigt att utgå ifrån den drabbade släktingens klinik, eftersom det förutom flera kända ärftliga faktorer även finns många oidentifierade riskfaktorer för trombos. Vid laboratorieutredning avseende kända ärftliga riskfaktorer för venös trombos rekommenderas följande analyser:
  Faktor V-gen mutation Leiden/APC-resistens (FaktorV1691 G-A), Protrombin (Faktor II)-gen mutation (FaktorII20210G-A), Protein C (enz), Protein S, fritt, och Antitrombin (enzFX).
  
  
• Arteriell tromboembolism
  Arteriell tromboembolism har ofta en annan etiologi än venös. Laboratoriediagnostik bör inkludera följande analyser:
  Trombocyter, Fibrinogen, Antitrombin (enzFX), Lipoprotein (a), CRP, Lupusantikoagulans samt Kardiolipin antikroppar och Beta-2 glykoprotein 1-antikroppar.

För vidare läsning rekommenderas:
Essential Guide to Blood Coagulation; Margareta Blombäck and Jovan Antovic; Wiley-Blackwell