Glutaminsyra-decarboxylas-ak

Antikroppar mot glutaminsyra-decarboxylas (GAD) och antikroppar mot membranbunden tyrosinfosfatas (IA-2) analyseras främst för diagnos och differentialdiagnostik av diabetes mellitus typ1 och 2, samt som screening för att kunna bedöma risk för att få diabetes vid andra organspecifika autoimmuna sjukdomar t.ex. polyendokrint syndrom, hypothyreos och Mb Addison.

En del patienter har endast antikroppar mot ett öcellsantigen, medan andra reagerar med flera. Vid diagnostillfället kan upp till 90 % ha antikroppar mot ett eller flera av öcellsantigenerna GAD65, IA-2 eller insulin. Andelen positiva beror på ålder (unga har högre andel), sjukdomsduration (andelen minskar med tiden) och etnisk bakgrund.

Antikropparna identifierar även s.k. latent autoimmun diabetes hos vuxna (LADA). I över 80 % av fallen utvecklar LADA patienter insulinberoende inom några få år efter diagnos.   

Hos patienter med insulinberoende diabetes mellitus där beta(β)-cellerna blivit förstörda kan GAD-ak och IA-2-ak-analyserna utfalla negativt.

Antikroppar mot GAD förekommer även hos patienter med neurologiska tillstånd såsom Stiff-person syndrom, refraktära epileptiska anfall och limbisk encefalit/encefalomyelit, och i dessa fall i väldig höga nivåer (ofta över 20 000 E/mL).