Bakgrund
Alla människor drabbas flera gånger om året av förkylningar. Men också inflammation i näsa/bihålor som inte beror på infektion är vanligt och resultat från enkätstudier visar att allergisk och icke allergisk rinit drabbar mer än 25% av befolkningen. Symtomen från de övre luftvägarna är klåda, nysningar, snuva, täppa och inte minst luktnedsättning. Näs/bihålebesvär kan tyckas vara banalt men flera livskvalitetsstudier visar att besvären har en betydande effekt på livskvaliteten och att människor som har både astma och rinit rapporterar att rinitbesvären påverkar dem mer än astman.
Mekanismerna som styr utvecklingen av allergisk rinit är delvis kända medan orsaken till icke allergisk rinit, som inte beror på infektion, är oklar. Mycket talar för att miljöfaktorer spelar in och hos vissa yrkesgrupper som är exponerade för irriterande ämnen, t.ex. trädamm, är det mycket vanligt med näsbesvär.
Delprojekt
Öron-, näs-, hals- och cochleakliniken har definierat inflammation i de övre luftvägarna som ett av sina prioriterade forskningsområden. Våra forskargrupper vill belysa:
- Mekanismer som styr svullnad och blodflödesändringar i nässlemhinnan genom att studera olika substansers effekter med hjälp av speciella mätmetoder.
- Slemhinne- och blodkärls-cellernas betydelse för signalering till vita blodkroppar och andra delar av immunförsvaret.
- Det kroppsegna kortisonets betydelse för det inflammatoriska svaret.
- Stress och andra påfrestningars inblandning i inflammationen i de övre luftvägarna.
- Utveckling av en metod föra att mäta luktnedsättning hos barn. Betydelsen av luktnedsättning vid luftvägsinflammation.
- Behandlingseffekten av nya läkemedel vid olika inflammatoriska tillstånd i de övre luftvägarna.
Betydelse
Inflammation i de övre luftvägarna är en av våra folksjukdomar som drabbar mer än 25% av befolkningen. Senare års forskningsresultat betonar att hela luftvägen skall ses som en enhet och att behandling av de övre luftvägarna både skyddar mot utveckling av inflammation i de nedre luftvägarna och förbättrar symtomen vid astma. Kliniken bedriver så kallad translationell forskning som inom området och studerar såväl grundläggande mekanismer som omsättning av grundforskningsdata i den kliniska verkligheten.