Vi studerar hälsoeffekter av omfattande vaccination med influensa- och pneumokockvaccin till äldre personer. Vi studerar också vilka smittämnen som orsakar lunginflammation hos personer som behöver vård på sjukhus, faktorer som är av betydelse för prognosen, och mekanismer för hur pneumokocker orsakar allvarlig, ibland dödlig infektion bland dessa patienter.
Lunginflammation och influensa är de vanligaste infektionsrelaterade dödsorsakerna i Sverige. Vanligaste påvisade smittämnet hos patienter som vårdas på sjukhus för lunginflammation är pneumokocker men för omkring hälften av patienterna kan man inte påvisa något smittämne. Nya mikrobiologiska metoder kan nu ge möjlighet till förbättrad diagnostik av olika smittämnen som orsakar lunginflammation.
Fortfarande är det delvis oklart på vilket sätt pneumokocker sprids och ger upphov till sjukdom och död, och också varför vissa individer drabbas av mycket allvarlig sjukdom orsakad av pneumokocker. Vaccination med pneumokockvaccin kan minska antalet fall av invasiv pneumokocksjukdom (med bakterier i blodbanan), men de vacciner som används i dag har begränsad effekt för vissa kategorier av personer, bland annat personer med nedsatt immunförsvar. Vaccination mot influensa av äldre personer har i tidigare studier visat sig minska dödligheten, men det är omdiskuterat hur stor skyddseffekten är.
Vår forskargrupp har mångårig erfarenhet av utvärdering och utveckling av metoder för att klarlägga orsaker och risk för allvarlig sjukdom vid lunginflammation. Vi har funnit att risken för att avlida vid lunginflammation som behandlas på infektionsklinik i Sverige är cirka 4%, vilket är en låg siffra vid internationell jämförelse. Utvärdering av olika scoresystem för att identifiera patienter med behov av extra övervakning och speciell behandling pågår.
Det finns 90 olika typer av pneumokockbakterier med olika tendens att orsaka allvarlig sjukdom. Vi har i prospektiva studier av patienter med invasiv sjukdom insamlat pneumokockstammar, karakteriserat dessa med molekylärepidemiologisk metodik och identifierat kloner med olika sjukdomsförmåga och även studerat det innata (medfödda) immunförsvaret vid pneumokockinfektion. Vi har visat att pneumokockstammar sprids epidemiskt, och att frekvensen av olika typer varierar med tiden vilket har betydelse för skyddseffekten av pneumokockvacciner.
I en stor prospektiv interventionsstudie erbjöds alla ålderspensionärer i Stockholms län vaccination med influensa- och pneumokockvaccin till reducerat pris under tre år. Under studiens första år vaccinerades omkring 100 000 personer. Vaccination visade sig medföra färre vårdtillfällen på sjukhus för influensa och lunginflammation, och också lägre dödlighet.
Nedre luftvägsinfektioner är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom och död i världen, och pneumokockbakterier är vanligaste orsaken till allvarlig lunginflammation. Våra studier bör kunna få betydelse för möjligheten att identifiera allvarliga fall och hitta avgörande sjukdomsmekanismer, som kan öppna nya möjligheter för diagnostik och terapi. Omfattande vaccination med influensa- och pneumokockvaccin kan innebära betydande minskning av sjuklighet och död hos äldre personer.