Lapptest (epicutantest) är idag den helt dominerande metoden för att påvisa allergiskt kontakteksem, det misstänkta ämnet appliceras på ryggtavlan hos den undersökte och resultatet avläses efter 3 och 6 dygn. Denna metod har en del nackdelar, som man kan undvika med det laboratorietest som vi håller på att utveckla.
Till nackdelarna hör att man ibland kan få en uppflamning beroende på att patientens reguljära eksem är i aktivt skede. Man kan också få en sensibilisering mot ingående komponenter i testen. Vidare fodrar testen att patienten kommer till mottagningen vid tre tillfällen, för applikation och avläsningar.
Vi separerar i vårt laboratorietest mononukleära blodceller från venöst blod hos nickelallergiker och odlar i närvaro av nickelsulfat, och mäter proliferationen efter 5 dagar, samt cytokiner med hjälp av ELISA i supernatanterna hos kulturerna.
Med proliferations mätning (DNA syntes-mätning) ses en skillnad mellan nickelallergiker och kontrollpersoner som grupper, däremot inte på individ nivå. Av undersökta cytokiner ses en statistisk signifikant ökning av IL-2 hos de nickelallergiska patienterna, jämfört med kontrollpersoner, i vissa fall redan vid 10 timmar.
Ytterligare studier avseende nickelallergi där vi har studerat IL-4, IL-13 mha ELISpot (mäter produktionen av cytokiner på cellulär nivå) har också givit lovande resultat och vi har här kunnat separera upp patienterna efter svårighetsgrad avseende nickelallergi.
Försök görs att testa nickelELISpot som rutinmetod tillsammans med sedvanlig epicutantest. Studien har även utökats med ytterligare metallallergier.
Avsikten är att på sikt kunna ersätta epicutantest med ovan beskrivna laboratorietest.