Vi vill förstå hur östrogener verka. Med denna kunskap kan vi delta i utvecklingen av nya läkemedel till exempel i samband med hormonersättningsbehandling under och efter menopausen.
År 1995 upptäckte vi en ny östrogenreceptor, ERb. Denna upptäckt har lett till ett paradigmskifte inom synen på hur kvinnligt könshormon verkar. Före 1995 trodde man att all östrogenverkan medierades av en enda östrogenreceptor, ERa. Detta synsätt medförde allvarliga konceptuella begränsningar som omöjliggjorde en djupare förståelse för hur östrogener verkar. Därmed hämmades läkemedelsutvecklingen inom detta område och många resultat från den experimentella östrogenforskningen framstod som svårtolkade. Allt detta har nu ändrats. Det har visat sig att ERb många gånger verkar hämmande på ERa. Denna balans mellan ERa och ERb tycks dominera östrogensignaleringen i ett flertal organsystem. Kvoten mellan de båda östrogenreceptorerna blir avgörande för den slutgiltiga, integrerade östrogeneffekten i vävnaden.
Genom exprimentella modeller har vi hittills kunnat påvisa en viktig roll hos ERb i till exempel centrala nervsystemet, prostata, i hämatopoesen och i reproduktionen. Alla dessa roller hos ERb befinner sig nu under mekanistisk fingranskning i vårt lab. Vidare söker vi systematiskt efter polymorfier och mutationer i ERb genen hos patienter med sjukdomar som är besläktade med de fenotyper vi hittat. En del intressanta fynd i detta avseende följs nu upp intensivt. Högaktuella är också exprimentella modeller med utslagen ERa, där vi kunnat konstatera ett sjukdomstillstånd som påminner om multipelt myelom.
Vår arbetshypotes är att balansen mellan ERa och ERb är av avgörande roll för den viktiga östrogenstyrningen av hämatopoesen. Det är sedan länge känt att immunfunktionen hos mäniskan är föremål för stark influens från kvinnliga könshormoner men den exakta naturen hos denna reglering har alltid varit svårförståelig. Vi hoppas att våra studier kring ERa/ERb kontroll av hämatopoesen snart skall leda till ett genombrott i förståelsen av denna kontroll och därmed förhoppningsvis av associerade sjukdomar.
Vissa läkemedelsföretag har redan påbörjat eller planerar kliniska läkemedelsprövningar av ERb agonister vid infertilitet på grund av ovulationsstörningar, depression, urininkontinens, blodvallningar, samt inflammatorisk tarmsjukdom. Hägrande framtida indikationsområden är även vissa cancerformer såsom leukemi, prostatacancer och coloncancer, områden som vi för närvarande arbetar intensivt med.