Verkningsmekanismer för binjurebarkshormon

Vi vill förstå hur binjurebarkshormon (glukokortikoider såsom kortisol) verkar och baserat på denna kunskap bidra till utveckling av bättre glukokortikoidläkemedel med snävare verkan och färre sidoeffekter.

Bakgrund

Institutionen har en mycket lång tradition av forskning inom ämnesområdet glukokortikoidhormoners verkningsmekanism. Vi var de första som renade receptorn för glukokortikoidhormon till nära nog homogenitet (1979) och tillsammans med en forskargrupp i San Francisco påvisade vi för första gången en sekvensspecifik DNA bindning för en transkriptionsfaktor ifrån mammalieceller (1981). Tillsammans med denna forskargrupp klonade vi även delar av genen för glukokortikoidreceptorn, den första steroidhormonreceptor som klonats (1984).

Under senare år har vi utrett receptorns reglering, dess interaktion med andra proteiner och signaleringsvägar i cellen som är viktiga för glukokortikoidhormoners verkningsmekanism bland annat deras anti-inflammatoriska  och anti-proliferativa effekt, betydelsen vid utveckling av typ 2 diabetes samt immunsystemets mognad och jämnvikt.

Resultat

Under det senaste året har vi gjort mycket intressanta observationer vad gäller tidigare okända proteiner som interagerar med glukokortikoidreceptorn. Detta har gjorts via avancerad proteinrening och identifiering av receptorns så kallade följeslagare medmassspektrometri. För vissa av dessa har funktionen i relation till glukokortikoidreceptorn studerats bland annat med hjälp av konfokal lasermikroskopi. Även mutationer i receptorn hos patienter med primär glukokortikoidresistens har identifierats. Vi har också gjort intressanta upptäckter vad beträffar glukokortikoidhormoners betydelse för T cellers utveckling och homeostas samt glukokortikoiders effekter på insulinproducerande celler och därmed kontrollen av blodglukosnivåer.

Klinisk betydelse

Glukokortikoider tillhör de absolut vanligaste läkemedel som används inom kliniken, framför allt vid inflammatoriska tillstånd när immunsystemet av andra orsaker behöver dämpas. Det stora problemet med dessa läkemedel som verkar på i stort sett alla organsystem är ofta svåra biverkningar framför allt vid långvarig behandling. Genom att bättre förstå glukokortikoiders verkningsmekanism och fysiologiska effekter både vid hälsa och sjukdom kommer vår forskning att bidra till utvecklingen av nya glukokortikoider eller anti-glukokortikoider med mer selektiv effekt och därmed mindre biverkningar.

Uppdaterad
2008-10-02
Informationsansvarig
Projektansvarig

Projektansvariga

Sam Okret

Ann-Charlotte Wikström

Johanna Zilliacus

Läs mer om institutionen vid Karolinska Institutet som projektet tillhör:

Institutionen för biovetenskaper och näringslära