Sedan 1964 har radiologisk bröstdiagnostik bedrivits vid avdelningen för diagnostisk radiologi, Karolinska sjukhuset i Solna. Sedan sommaren 2005 görs all radiologisk bröstdiagnostik inom Karolinska Universitetssjukhuset endast inom avdelningen i Solna.
Vid avdelningen utförs följande undersökningar: mammografi-, ultraljuds-, och galaktografi-, preparatröntgenundersökningar, stereotaktiska och ultraljudsledda punktioner samt mammografiscreening. orskningen har ursprungligen varit inriktad på i huvudsak tumörer, som är så små att de ännu inte givit kliniska symptom utan endast varit möjliga att upptäcka med mammografi.
Under årens lopp har många nya forskningsprojekt tillkommit och forskning bedrivs nu tillsammans med olika specialiteter och avdelningar inom både Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus samt institutioner inom Karolinska Institutet men även med andra avdelningar och institutioner inom och utom landets gränser.
Bakgrund
En teknik för stereotaktisk punktion av dessa små förändringar utvecklades vid avdelningen och världens första stereotaktiska biopsiinstrument för bröstförändringar byggdes genom samarbete mellan ADR och Institutionen för Medicinsk Teknik 1975. Möjligheterna till forskning på mycket små tumörer ökade ytterligare genom att avdelningen blev ansvarig för genomförandet av bröstcancerscreening med mammografi 1989.
Yttre faktorers effekter på bröstvävnaden, till exempel hormonbehandling och cytostatikabehandling, har också studerats. Forskningen har även fokuserats på de konsekvenser, som strålbehandling av bröst och bröstkorgsvägg efter en bröstcanceroperation kan få på underliggande lungvävnad.
Målsättning
Förbättrad diagnostik av friska kvinnor i mammografiscreeningprogram och kvinnor med förhöjd risk att drabbas av bröstcancer, förbättrad prognostisk information samt uppföljning och utvärdering av olika bröstcancerbehandlingar respektive uppföljning av mammografiscreeningens effekter på dödligheten i bröstcancer.
Resultat
Kvinnor, som deltar i mammografiscreeningen har en statistiskt säkerställd förbättrad överlevnad i bröstcancer jämfört med de kvinnor, som väljer att avstå från undersökningen. Betydelsen av den stereotaktiska punktionstekniken och uppföljning av våra långtidsresultat har visat utomordentligt hög kvalitet även vid internationella jämförelser.
Studier har visat att olika yttre faktorers inverkan på bröstvävnaden till exempel hormonbehandling kan bestämmas med mammografi, vilket har ett värde vid val av behandling. Radiologiskt påvisbara förändringar på lungvävnaden överensstämmer väl med patientens symptom och varierar med typ av given strålbehandling och stråldos.
Klinisk betydelse
Utvecklingen och forskningen har lett till en säkrare diagnostik av bröstförändringar. Detta har gjort att behovet av upprepade kontroller nästan försvunnit och till att operationer av godartade förändringar har reducerats till ett minimum.
Upptäckt av en mycket hög andel små bröstcancrar genom mammografiscreeningen leder inte enbart till en förbättrad prognos för patienten utan också till en lindrigare behandling, vilket minskar kostnaderna för samhället. Effekterna av yttre faktorers inverkan på bröstvävnaden kan bestämmas med mammografi, vilket gör att behandlingsvalet kan bättre anpassas till varje enskild individ.
Forskningen kring effekterna av strålbehandling på lungvävnaden har lett till förfinad planering av strålbehandlingen med minskade risker för biverkningar på såväl lungor som hjärta som följd.