Denna epidemiologiska forskning studerar hur ofta patienten får lokalt återfall efter bröstbevarande kirurgi samt kartlägger vilka tumörbiologiska faktorer hos primärtumören som är av betydelse för dess uppkomst. Den prognostiska betydelsen av ett lokalt återfall i bröstet eller i armhålan studeras. En viktig målsättning är att försöka fastställa om ett lokalt återfall i bröstet eller i armhålan i sig kan ge upphov till metastaserande sjukdom eller om recidivet endast är en markör för aktiv sjukdom. Studien är upplagd som en kohortstudie samt en fallkontrollstudie och inkluderar över 5000 kvinnor med bröstcancer, rekryterade från fyra av Sveriges sex sjukvårdsregioner och som opererats med bröstbevarande kirurgi under åren 1981-1990.
Patientmaterialet är ur internationell och epidemiologisk synpunkt unikt och av mycket stort värde. Resultaten har ökat vår kunskap och förståelse om hur lokalrecidiv uppstår efter kirurgi och vilka tumörbiologiska faktorer som är av betydelse.
Ökad risk för lokalt återfall föreligger hos unga kvinnor samt patienter som opererats med dålig kirurgisk marginal. Hos de 30 procent av kvinnorna, som inte fick strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi, förelåg signifikant högre risk för lokalrecidiv*. De kvinnor som inte gavs strålbehandling var oftast äldre, över 70 år. Resultaten presenterades i form av en avhandling som försvarades 2002.
Studien fortsätter med en uppdatering och uppföljning av patienter som genomgick bröstbevarande kirurgi under åren 1991-2000 och sker i samarbete med de ingående cancerregistren i Sverige.
* Återfall av tumörtillväxt i det opererade bröstet eller i armhålan
Jan Frisell