Totalt diagnostiseras drygt 7 000 nya bröstcancerfall per år i Sverige. Den axillarutrymning som utföres i samband med invasiv bröstcancer har en prediktiv betydelse för den fortsatta handläggningen vid bröstcancer, och styr till stora delar valet av postoperativ behandling.
Andra metoder för att erhålla nödvändig axill information utan att tillgripa kirurgisk intervention har visat sig vara otillräckliga. Lymfdräneringen från brösttumören till axillkörtlarna går ofta samman till en lymfkörtel den så kallade sentinel node eller "portvaktskörteln".
Genom att identifiera denna första lymfkörteln (sentinel node) har man visat att informationen från denna körtel har ett mycket högt prediktivt värde och förenad med en låg frekvens av falskt negativa fall. Vid tumörfri första lymfkörtel kan man på detta vis avstå från axillarutrymning.
Detta innebär att cirka 60% av patienterna (med friska axillkörtlar) slipper detta ingrepp med dess morbiditet, i form av armödem, nervpåverkan, rörelseinskränkning och smärta. Dessutom erhålls en exaktare diagnostik av lymfkörtelstatus, då man kan koncentrera sig på analys av en lymfkörtel istället för tio.
Förutom morbiditetsvinsten för kvinnan, är det också en ekonomisk vinst då operationen tar kortare tid, och kan möjligen utföras som dagkirurgisk operation. Sentinel node tekniken vid bröstcancer är kanske det viktigaste framsteget som skett inom bröstcancerkirurgin senaste decennierna. Tekniken har också använts vid andra tumörformer såsom malignt melanom och peniscancer.
Sentinel node metoden har i Sverige utarbetats och analyserats av en grupp forskare från Karolinska Universitetssjukhuset med stöd från Cancerfonden i samarbete med ett forskningscentra i Västerås. Metodens säkerhet och applicerbarhet i Sverige har utvärderats genom nationella multicenterstudier.
Den första större studien, sk learningstudien, inkluderade 498 patienter och visade att detektion rate av körteln var ca 90 % och den falska negativa kvoten 10 %. Dessa värden har förbättrats i en valideringsstudie som publicerades nyligen där man kunde visa att detection rate uppnådde över 95% samt den falskt negativa kvoten låg under 5 % om man exkluderar multifoikala tumörer. En stor "skarp" studie där man utvärderar risken för återfall i axillen om man enbart tar ut sentinel node då denna är frisk innehåller över 2000 körtelnegativa patienter. Med kort uppföljningstid har denna studie visat på liten risk för recidiv om enbart portvaktskörteln tas ut.
Metodens fortsatta forskning leds från Karolinska Univeristetssjukhuset och Karolinska Institutet. Fortsatta studier bedrivs för att att bl a kartlägga det diagnostiska värdet av mikrometastaser i sentinel node samt också morbiditetsvinsten av metoden. Metoden är idag förstahandsmetod vid bröstcancerkirurgi för stadieindelning av sjukdomen.