Professor Jonas Bergh kommer en halvtimme försenad till vår intervju – han har snavat i ett hål i gatan, ramlat och slagit sig när han gick och funderade över någonting i sin forskning. Sekreteraren blir först lite förfärad, men väl Inne på sitt tjänsterum på Radiumhemmet är Jonas Bergh snabbt fylld av energi och småler åt plåstret i ansiktet, ursäktar sig för att det gör ont när han ska ta i hand. En bild av den världsfrånvände forskaren som är helt uppe i sitt kall?
- Det kan ju verka så, men jag brukar ofta fundera över vad jag håller på med i mitt arbete och då blir jag inte alltid så observant på allting som sker runt omkring mig, förklarar han och berättar att han leder ett av de två nystartade forskningsprojekt som möjliggjorts av makarna Märit och Hans Rausings donation på 50 miljoner kronor i januari 2010 till bröstcancerforskningen vid Karolinska Institutet. Jonas Bergh är dock långt ifrån världsfrånvänd; vi hinner förutom diskussioner om forskningen och sjukvården med intressanta och dynamiska interaktioner om politik och den kubanska författaren Valladares.
Den andra delen kallas Karmaprojektet som leds av kollegan professor Per Hall omfattar 100 000 friska kvinnor i Stockholm och Helsingborg. Några dagar tidigare har denna stora studie presenterats på ett mittuppslag i en av våra största morgontidningar. Reportern lägger en hel del krut på att presentera bröstcancerforskningen som en problemfylld disciplin som drabbas av ”ett nytt bakslag” och skriver att det har visat sig att det genetiska sambandet vid skilda fall skiljer sig åt på ett så komplicerat sätt att forskarna får svårt att hitta nya behandlingsmetoder då ingen tumör är den andra lik.
Jonas Bergh är definitivt inte förtjust i den dystra och enligt hans uppfattning felaktiga vinkeln, och betonar hellre de stora framsteg som gjorts över tid. Han understryker med emfas att Sverige är ett av världens absolut bästa länder för bröstcancerpatienter och att vi ska vara stolta över hur vi lyckats reducera dödligheten. Men att vi samtidigt inte få slarva bort denna position genom att inte investera tillräckligt i klinisk forskning och modern och evidensbaserad behandling i dag, eftersom det vi noterar nu grundlades för tio år sedan.
- Om man behandlar kvinnor som drabbats av tidig bröstcancer med cytostatika och hormonell behandling så kan vi se, när vi följer dem under 15 år, att deras dödlighet reduceras med 50 procent. Detta har möjligtgjorts via nationella och internationella samverkansprojekt där Karolinska och Sverige varit mycket viktiga för vissa pusselbitar. Så jag blir inte dysforisk när man hittar många mutationer i bröstcancercellerna eftersom detta borde ge oss unika möjligheter att ta fram specifika mediciner mot dessa mutationer, förklarar han optimistiskt.
Forskningen som Jonas Berghs team - forskare på CCK, Cancercentrum Karolinska, Radiumhemmet och forskare och kliniker på Karolinska Onkologi - bedriver syftar till att skräddarsy individuell behandling på bas av tumörens specifika egenskaper. Målsättningen är att så tidigt som möjligt kunna sätta in rätt behandling på rätt individ med avseende på dennes prognos. Jonas Bergh har under många år har varit en av de ledande inom bröstcancerforskning som inriktar sig mot studier av cancercellers egenskaper, implikationer för prognos och hur man hittar den mest adekvata behandlingen.
 |
|
Röntgenbild på bröst |
- Det handlar mycket om tumörvävnadens molekylära egenskaper hos patienterna, hur generna i detalj är byggda och hur de ser ut i cancerceller jämfört med de celler som är normala och friska. För varje nydiagnostiserad bröstcancerpatient tas rutinmässigt blodprover som sparas för att vi ska kunna ha tillgång till deras normala DNA, berättar han, vilket sker i samverkan med professor Jan Frisell och hans kollegor på kirurgkliniken på Karolinska och på Södersjukhuset.
Därutöver sparas den del av tumörerna som inte behövs för normal diagnostisk djupfrysta i flytande kväve. Traditionen har funnits sedan 1970-talet, under många år under ledning av professor Lambert Skoog, och sedan fem år tillbaka parar Jonas Berghs forskarlag, med patienternas medgivande, tumörer med normal arvsmassa.
- Jag vill betona att jag är en av många personer som arbetar med allt detta. Jag samverkar lokalt med många på Karolinska: forskare på CCK, läkare, sjuksköterskor, laboratoriepersonal etc. samt andra forskargrupper inom och utom landet. Det är en hel konstellation av människor där vissa bara forskar medan andra är kliniker. Som den som leder vår forskningsgrupp försöker jag greppa över båda disciplinerna, säger Jonas Bergh.
Tillsammans med Södersjukhuset omfattar Jonas Berghs forskning hälften av patienterna i Stockholms län. Helst skulle han vilja att alla kunde få delta i projektet och han konstaterar kritiskt att sådant kunde ha varit möjligt om inte den kliniska forskningen hamnat i kläm mellan olika aktörer, fler huvudmän är nu involverade. Vissa känner mer ansvar än andra och mycket handlar om ekonomiska teman, resonerar han.
- Kvalitetskomponenter och inte ekonomin borde komma i första rummet och därför är det för klinisk forskning i Stockholm utomordentligt viktigt att landstinget vid beställda avtal blir ålagda att samverka med KI så att ingenting blir till men för patienter som omhändertas av privata aktörer. KI borde alltid ha vetorätt i sådana sammanhang, fastslår han bestämt.
En del av Jonas Berghs verksamhet är knutet till Temacentrum (BRECT) för bröstcancer.
- Syftet är att viktiga prekliniska undersökningar ska underlätta samverkan med den kliniska miljön på KI. Vi utbyter tankar om observationer i vilken miljö som olika studier ska göras. Den kliniska forskningen sker ofta i samverkansprojekt där vi ibland gör studier på KI men också med andra forskarmiljöer i Sverige, ibland även internationellt, berättar Jonas Bergh.
På frågan om hur mycket tid han tillbringar utomlands blir svaret att han under hösten 2010 var på resande fot samtliga veckor förutom två. Mest blir det Europa, men ibland även USA.
Mottagning på tisdagar
 |
|
Professor Jonas Bergh |
- Eftersom jag driver kliniska studier är kontakten med patienterna mycket viktig, så därför försöker jag alltid att ha mottagning på tisdagar. Jag bemödar mig om att lägga resorna så att det inte blir några krockar, och det brukar gå bra eftersom konferenser ofta planeras något år i förväg.
Jonas Berghs fortsätter sin forskning för att vi ännu mer profilerat ska kunna ge så bra vård som möjligt åt de patienter som behöver insatser. Idag behandlas fler än nödvändigt för säkerhets skull, men genom nya upptäckter går det att optimera den individuella behandlingsprofilen. Målet beskriver Jonas Bergh som att rätt medicin kommer till rätt patient, med optimala doser och den ”onödiga” behandlingen minimerad.
- Det är därför är vi är så intresserade av molekyler och DNA. Vi är övertygade om att det är den rationella vägen framåt!
Text: Gunnar Sandelin
Foto: Stefan Holm