Svåra att förstå – och svåra att behandla. Så har det länge varit med de psykiska sjukdomarna. Forskare på Centrum för Molekylär Medicin, CMM, försöker förstå hur arv och miljö samverkar.
- Bara för några år sedan kändes det som om hela området stod stilla, och hade gjort så länge. Men nu kommer mängder av ny kunskap, säger Martin Schalling, läkare och professor i neurogenetik.
DNA-analyser görs idag snabbare och billigare än någonsin tidigare. Det har gjort det ekonomiskt och tekniskt möjligt att sammanställa och analysera olika sorters data från många patienter. CMM: s forskare samarbetar med medicinare, epidemiologer och fysiologer i komplexa frågor där man tror att arv och miljö samverkar. Sådan samverkan kan ligga bakom många vanliga folksjukdomar, inte minst de psykiska.
Catharina Lavebratt är docent och forskar om depressioner. Just nu leder hon ett stort svenskt projekt som handlar om hur biologi och livsvillkor när stress mynnar ut i ångest och depression. Totalt följs 6500 svenskar under tio års tid. Deltagarna ger salivprover för DNA och svarar på frågor om sina liv, till exempel om traumatiska händelser och vilket om socialt stöd de har omkring sig.
- I stressinducerad depression har det ärftliga troligen inte lika stor betydelse som vid till exempel schizofreni eller manodepressivitet. Det behövs förmodligen samverkan av flera faktorer för att en person ska insjukna. Var och en för sig har de här faktorerna ganska låg effekt, säger Catharina Lavebratt.
Forskargruppen på CMM studerar genetiken bakom flera psykiatriska diagnoser, som ätstörningar, schizofreni och manodepressivitet. I förlängningen hoppas de förstås att resultaten ska kunna leda fram till bättre behandlingsformer. Vilket inte nödvändigtvis behöver betyda nya läkemedel. På senare år har KBT, kognitiv beteendeterapi, haft stort genomslag inom psykiatrin. Effekterna av KBT är också något som studeras vid CMM.
Martin Schalling hoppas också att ny kunskap kan ge en utsatt grupp i samhället större social acceptans.
- Det tog lång tid innan de psykiatriska diagnoserna ansågs vara riktiga sjukdomar och inte en svaghet i karaktären. Om vi kan visa att det finns biologi bakom sjukdomarna tror jag det kan leda till större förståelse både i samhället och inom vetenskapen, säger han.
Det är förstås långt kvar innan hela bilden av vad som ligger bakom en psykisk sjukdom klarnar. Närmare i tid kommer genetiken att kunna svara på vilken patient som passar för vilken behandling, tror forskarna.
- För patienter med psykisk sjukdom är det extra viktigt att snabbt få rätt behandling. Många mår mycket dåligt. Frekvensen av självmord är hög, särskilt under det första året efter sjukdomens debut, säger Martin Schalling.
De var först ut i en föreläsningserie med forskare från Centrum för Molekylär Medicin. Se föreläsningen i vår webbtv