Livshotande kroniska virusinfektioner samt bakteriella infektioner med fokus på hiv, gulsot och blodförgiftning

Allvarliga kroniska virala (hiv och gulsot) och bakteriella infektioner (antibiotikaresistenta stafylokocker) är av stor betydelse både samhällsekonomiskt och för den enskilde individen.

Kliniskt och experimentellt studeras de av dessa infektioner för vilka botande behandling eller skyddande vaccin saknas eller kan förbättras. Fokus ligger på en direkt translationell (överföringsbar) forskning med unika täta samarbeten mellan basalforskare, kliniker och patientgrupper. Som exempel kan nämnas att nya behandlingar för hepatit C-virus (ribavirin i kombination med pegylerat interferon) och humant immunbrist virus (nya inhibitorer och dnavaccin) has tagits fram inom dessa forskargrupper. Vaccin mot den gula sjukhusbakterien (stafylokocken) är under utvärdering.

 - Hiv -

Inom hivforskningen pågår en omfattande basal och klinisk forskning på ca 2000 smittade individer. Vår behandlingsforskning ligger i internationell frontlinje. Forskargrupperna har visat att hivinfektionen leder till gradvis förstörelse av kroppens hjälpar-lymfocyter (en viss typ av vita blodkroppar). De virusinfekterade cellerna kan inte elimineras och immunbrist uppstår. Viktiga brister i det cellbundna immunförsvaret är identifierade av våra forskargrupper som nu undersöker nya vägar att återskapa normalt fungerande immunsvar för att immunologiskt kunna bringa infektionen under långtidskontroll. Ett nytt terapeutiskt hivvaccin är på väg in i klinisk prövning.

Grupperna har tagit fram en helt ny antiviral substans som blockerar förökning av hiv-1 enligt en helt ny princip. Denna substans ska prövas i kliniska studier. Gruppen var även först med att organisera en fas 2/3 studie med ett terapeutiskt hivvaccin och arbetar nu med en ny typ av vaccination (så kallad dnavaccination) på hiv-1 för preventivt och terapeutiskt bruk.

 - Hepatit -

Forskargrupperna introducerade 1995 ribavirin som del i kombinationsbehandling för kronisk hepatit C och kunde 1998 ge en förklaring till hur ribavirin fungerar vid behandling. Idag har doseringen av pegylerat IFN och ribavirin och behandlingstiden beroende på virusvariant individualiserats så att 80-90 procent av ”snälla” virusvarianter och 50 procent av ”svåra” virusvarianter kan botas kostnadseffektivt. Grupperna har tagit fram ett nytt HCV-vaccin och modeller för att öka förståelsen för infektionsprocessen och för att utveckla ännu bättre behandlingar.

 - Stafylokocker -

Inom denna verksamhet pågår forskning som leder till nya metoder för att bekämpa och förebygga stafylokockinfektioner. Ett antal lovande komponenter till ett vaccin har tagits fram. På molekylär nivå studerar vi även hur stafylokocker interagerar med värdens infekterade vävnad.

Läs mer ur viktiga publikationer:

1. Reichard O, Norkrans G, Fryden A, Braconier JH, Sonnerborg A, Weiland O. Ran-domised, double-blind, placebo-controlled trial of interferon alpha-2b with and without ribavirin for chronic hepatitis C. The Swedish Study Group. Lancet. 1998 Jan 10;351(9096):83-7.

2. Chavakis T, Hussain M, Kanse SM, Peters G, Bretzel RG, Flock JI, Herrmann M, Pre-issner KT. Staphylococcus aureus extracellular adherence protein serves as anti-inflammatory factor by inhibiting the recruitment of host leukocytes. Nat Med. 2002 Jul;8(7):687-93. Epub 2002 Jun 24.

3. Napolitano LA, Grant RM, Deeks SG, Schmidt D, De Rosa SC, Herzenberg LA, Herndier BG, Andersson J, McCune JM. Increased production of IL-7 accompanies hiv-1-mediated T-cell depletion: implications for T-cell homeostasis. Nat Med. 2001 Jan;7(1):73-9.

För tillgång till publikationer kontakta Karolinska Institutets Bibliotek.
LÄS MER
Uppdaterad
2008-10-02
Informationsansvarig
FoUU