Malaria, hiv, tbc, hepatit (gulsot) och lunginflammation representerar alla infektionssjukdomar med global utbredning och avgörande betydelse för global hälsa. Resistensutveckling mot etablerade läkemedel utgör ett hot vid behandling av alla dessa sjukdomar. Hivinfekterade som samtidigt har hepatit eller tbc innebär speciellt stora behandlingsproblem.
Två till tre miljoner människor dör årligen av malaria. Den globala strategin för kontroll är förbättrad diagnostik och behandling. Framför allt läkemedelsresistens bidrar dock till att sjukdomen ökar. Vi medverkar i ett internationellt nätverk för att studera hur människa och malariaparasiter interagerar, hur förloppet påverkas av andra infektioner och hur läkemedel ska användas för profylax och behandling, och för att förebygga resistensutveckling. Stora framsteg har skett avseende läkemedelsbehandling av hiv och hepatit (framför allt hepatit C). Nya läkemedel och kombinationer introduceras kontinuerligt, men behandlingarna är komplicerade och strategier för att minska risker för biverkningar och resistensutveckling behöver kontinuerligt utvärderas. Hiv- och hepatitmottagningarna är engagerade i ett flertal samarbetsprojekt kring dessa frågor tillsammans med andra institutioner i Sverige och utomlands.
Vi studerar även immunsvaret mot hiv i genitalslemhinnan där den sexuella överföringen av smittan sker. Det naturliga immunsvaret i genitalslemhinnan kan förstärkas genom vaccination eller utveckling av mikrobicider (en gel som kan appliceras lokalt och som innehåller virusdödande ämnen). För att utveckla vaccin och mikrobicider kartlägger vi de molekyler med antiviral effekt som kan behöva förstärkas eller kompletteras.
Framgångsrik behandling av tuberkulos kräver medverkan av immunförsvaret. Den lilla molekylen kväveoxid (NO) har visats vara en viktig del i detta. Enheten medverkar i projekt i Etiopien för att vidareutveckla möjligheter till förbättrad behandling med utnyttjande av denna kunskap. Människor som kommer till Sverige från regioner med mycket tuberkulos insjuknar ofta här och kan vara smittsamma under lång tid. Det medför risker för spridning av tuberkulos, och vi undersöker metoder för att identifiera och begränsa den.
Pneumokockbakterier dominerar som orsak till lunginflammation i hela världen. Aktuella frågor i vår forskning är antibiotikaresistens, oklarheter angående pneumokockbakteriernas förmåga att sprida sig och ge upphov till sjukdom och död, samt betydelsen av infektion med andra bakterier och virus. Vaccination kan minska antalet fall av allvarlig sjukdom, men nuvarande vacciner har betydande begränsningar.
Herpes simplex-virus kan orsaka mycket allvarlig encephalit (hjärninflammation) på grund av angrepp på centrala områden för minne, personlighet och kommunikation. Mångåriga studier vid vår enhet har givit oss viktiga kunskaper om behandling, diagnostik och sjukdomsutveckling. Nu studerar vi förlopp och interaktion mellan virus och människa på lång sikt. För detta ändamål har en central svensk enhet för herpesencefalit etablerat genom stöd från National Institutes of Health (NIH) i USA.
Läs mer ur viktiga publikationer:
1. Kremsner PJ och Krishna S. Antimalarial combinations. Lancet. 2004; 364: 285-94.
2. AIDS 2004, light at the end of the tunnel?
The Lancet Infect 2004, 4:385 and other articles in the same issue of that journal.
3. Ezzati M, Lopez A.D, Rodgers A, Vander Hoorn S, Murray CJL and Comparative Risk Assessment Collaborating Group. Selected major risk factors and global and regional burden of disease. Lancet. 2002; 360:1347.1360.