Faktorer som påverkar bedömningen

Rädsla och oro förstärker smärtupplevelsen. Vi tar därför alltid reda på om det kan finnas andra faktorer än smärta som gör barnet ledset och oroligt.

Utvecklingsnivå och erfarenhet
Ju yngre barnet är desto svårare har det att förstå sambandet mellan orsak och verkan. En tidigare negativ upplevelse av smärta påverkar därför barnets tolerans för smärta.

Kroppsbeteendet
Oavsett ålder signalerar en individ smärta genom sin kroppshållning. Barnets beteende vid smärta varierar beroende på utvecklingsnivå, hälsostatus och orsaken till smärtan.

Beteendet hos barnets ger oss viktiga ledtrådar i den totala bedömningen. Vad uttrycker barnet? Smärta, obehag, rädsla? Det lilla barnet signalerar smärta med hela kroppen, medan äldre barn och tonåringar ofta visar ett inaktivt beteende. Detta innebär att vi bör vara särskilt vaksamma på barn som ligger stilla och är tysta.

Kommunikation om smärta
Kulturella och sociala faktorer påverkar delvis barnets sätt att signalera smärta. När barn och föräldrar ges information, då kan vi också få en uppfattning om familjens attityd till smärta.

När vi bedömer smärta är det viktigt att ta reda på vilket sätt det gör ont och var, samt om barnet är nöjd med smärtbehandlingen. Hur väl vi hanterar kommunikationen grundar sig delvis på den kunskap och erfarenhet vi har om barns uppfattningsförmåga i olika åldrar. Föräldrarna ska alltid tillfrågas.

Individuell smärtvivå
Varje barn har sitt eget referensvärde för vad som är acceptabel smärtnivå och smärtbehandlingen bör anpassas därefter.