Att dagtid kissa på sig mer eller mindre ofta, är ett mycket vanligt symptom hos barn. Man brukar säga att mellan 7 och 10 procent av alla 7-åringar gör det. Det är lite vanligare hos flickor.
Om dagvätan är uttalad och barnet själv tycker att det är ett besvär som det vill ha hjälp med, finns skäl att söka barnläkare. Ganska många 7-åringar, särskilt pojkar, verkar inte alls bry sig om det här symptomet och då är det mycket svårare för oss i sjukvården att hjälpa barnen.
I ovanliga fall orsakas dagväta av någon missbildning i urinvägarna. Barnläkarens första uppgift är att med hjälp av olika undersökningar och sjukhistorien försöka utesluta sådana missbildningar.
I en stor majoritet av alla fall orsakas dagvätan av att barnet inte riktigt lärt sig bra toalettvanor. Det är ganska vanligt att barnet inte lärt sig känna igen sina naturliga impulser att gå och kissa. Ibland är leken så viktig att barnet inte hinner kissa. Barn med sådan dagväta har ofta nytta av att lära sig bättre kissvanor. Ofta räcker det att föräldrarna själva hjälper barnet och ibland behövs en barnläkarkontakt.
I en del lite mer svårbehandlade fall kan kontakt med en uroterapeut vara viktig för att hjälpa barnet att bli torrt.