Symptom

Det man först tänker på och det de flesta känner till är det stora anfallet. Tidigare gick det under beteckningen grand mal-anfall men numera kallas det ett tonisk-kloniskt anfall och hör till gruppen generaliserade anfall.

Hur känner man igen epilepsi?
Epileptiska anfall kan se helt olika ut hos olika personer. Samma person kan ha flera olika typer av anfall. Man delar in epileptiska anfall i tre huvudgrupper:

• Generaliserade
• Partiella
• Sådana som inte kan klassificeras och hänföras till någon speciell grupp.
  
  De generaliserade och partiella anfallstyperna har i sin tur flera undergrupper.

• Tonisk-kloniskt anfall:
  
  Ett tonisk-kloniskt anfall börjar med en första fas, som kännetecknas av stelhet eller spänning i muskulaturen. Denna fas följs av en klonisk fas med rytmiska ryckningar i armar och ben och medvetslöshet. Ibland kan den som drabbas av anfallet bli blå om läpparna och det kan komma urin och avföring spontant. Efter anfallet blir den drabbade trött och kan ibland sova i flera timmar.
  
  Absensanfall:
  
  Absens (som betyder frånvaro) är ett anfall som består av en kort förlust av medvetandet. Det kan ske så snabbt att omgivningen knappt hinner märka det. Absensanfallet kan ske utan att man förlorar balansen och utan att man känner sig trött efteråt. Ibland kan man ha snabba muskelryckningar, myoklonier, under anfallet.

• Tonisk eller atonisk drop-attack:
  
  Detta anfall kommer mycket plötsligt och dramatiskt men är kortvarigt. Det som händer är att man med stor kraft faller till marken, antingen till följd av muskelstelhet (tonisk) eller att muskelspänningen plötsligt försvinner (atonisk). I samband med ett sådant anfall finns det naturligtvis stor risk för skador. Ansikte och knän brukar vara speciellt utsatta.

• Partiella (fokala) motoriska och sensoriska anfall:
  
  Vid motoriska anfall får man muskelryckningar, till exempel i en del av ansiktet, i en arm eller i någon annan kroppsdel. Sensoriska anfall består av stickningar och domningar någonstans i kroppen.
  
• Komplexa partiella anfall (sammansatta anfall):
  
  Hos barn och ungdomar är detta den vanligaste anfallsformen. Anfallet föregås ofta av en förkänning, till exempel illamående. Sedan följer nedsatt medvetande tillsammans med ryckningar och rörelser, som att planlöst gå ett par steg. Dessa anfall brukar vara från en halv minut till fem minuter. Komplexa partiella anfall kan ibland övergå i ett tonisk-kloniskt anfall. Efter anfallet blir man trött. Anfallssymptomen kan ge viss vägledning till var i hjärnan aktiviteten startar.