Vad kan man göra för att påverka upplevelsen?

Utöver att försöka komma nära en förståelse av upplevelsen är det viktigt att barnet också känner sig förstådd.

Eftersom smärta, per definition, är en subjektiv upplevelse går det inte att helt och hållet förstå hur patienten upplever sin smärta. Vi är därför hänvisade till att fråga, i de fall barnet har möjlighet att berätta, hur det känns. Detsamma gäller alla andra aspekter av den upplevelse barnet har under sin sjukhusvistelse, exempelvis rädsla, obehag, ledsamhet, frustration, oro eller hopplöshet.

Utöver att försöka komma nära en förståelse av upplevelsen är det viktigt att barnet också känner sig förstådd. Det räcker alltså inte med att lyssna, vi måste även uttrycka oss på ett sätt att barnet upplever att vi har lyssnat och förstått.

Öka förståelsen för vad som händer
Vi vet att tankar påverkar känslor, fysiologiska reaktioner och beteenden. Ett barns tankar om vad som skulle kunna hända baseras på ett barns förståelse, vilket i många fall kan vara mycket annorlunda än de vuxnas. Motverka katastroftankar kan göras genom att exempelvis:

Informera om kommande procedur – varför? vad? konsekvenser?
Informera om smärtupplevelsen – att smärtan påverkar och påverkas av känslor, tankar och beteenden, vad vårdpersonalen kan göra för att hjälpa till att hantera situationen.
Fråga barnet om vad han eller hon tänker, för att skapa en känsla av medverkan hos barnet samt för att eventuellt korrigera missuppfattningar om risker eller konsekvenser.

Förmedla en realistisk syn på smärtan
I kontakten med barnet är det viktigt att förmedla en realistisk syn på smärtan. Även om ambitionen är att barnet skall bli maximalt smärtlindrat är detta mycket sällan resultatet. Smärta är en del av livet och tillvaron. Samtidigt vill vi naturligtvis att barnen ska ha en så smärtfri tillvaro som möjligt. Vad vi vill undvika är att skapa eller förstärka en rädsla för smärtan hos barnet.

Underlätta och uppmuntra egen kontroll
En situation som upplevs hotfull, exempelvis för att smärta finns inblandad eller för att den äro behaglig av andra skäl, framkallar en stressreaktion. Situationen upplevs olika skrämmande till stor del beroende på hur man kan hantera detta hot. Om känslan av kontroll försvinner är det lätt hänt att obehaget, rädslan och/eller smärtan tar överhanden och styr beteendet, trots en intellektuell förståelse för vad som kan hända. Att lära barnet att själv hantera sin rädsla eller smärta är därför viktigt. Barnets upplevelse att han eller hon själv kan påverka sin situation är bra av flera skäl. Genom att uppmuntra barnen till att aktivt medverka i vården motverkas även passivisering.

Uppdaterad
2008-10-03

Informationsansvarig
Smärtbehandlingsenheten