Barn med gomspalt har lätt att få problem med öronen.
Barn med gomspalt får under en viss period oftare besvär med öronen än andra barn. Vid första teamkonferensen skrivs därför en remiss till Hörselkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna för undersökning. Efter detta följs barnet av kraniofacialteamets öronläkare på Danderyds sjukhus.
Anledningen till att barn med gomspalt oftare får besvär från öronen än andra barn är att örontrumpeten, som förbinder mellanörat med svalget, inte fungerar normalt på grund av gomspalten, även då denna är opererad. Vätska och bakterier kan därför stanna kvar i mellanörat och orsaka inflammationer och infektioner.
Vid inflammation slår det lock för örat på grund av vätska bakom trumhinnan. Om detta kvarstår en längre tid, kan försämrad hörsel bli följden och barnets tal- och språkutveckling kan påverkas.
Ibland kan man, särskilt i samband med förkylning, utveckla infektion i mellanörat med öronvärk och ofta även feber. Detta kräver alltid kontakt med öronläkare eller barnläkare. Denna infektion behandlas med penicillin och även näsdroppar om barnet är täppt i näsan.
Vid långvarig inflammation i mellanörat (3-6 månader) med hörselnedsättning eller då man har tre eller fler infektioner i mellanörat inom ett halvår finns det skäl att sätta in plaströr i trumhinnan för att lufta mellanörat och därigenom minska besvären. Denna operation görs av öronläkare under narkos, ofta samtidigt som gomoperationen. Plaströren sitter vanligen ½-1 år innan de stöts ut, lite beroende på vilken typ av rör som används. Kontroller av öronen efter plaströrsinsättning sker 3-4 ggr/år hos teamets öronläkare.