ADHD, som står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, innebär svårigheter att hämma impulser, överaktivitet/rastlöshet och svårigheter med koncentration och uppmärksamhet.
Begreppet ADHD står för en kombination av symptom och beteenden och utgör en utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning. Den nordiska termen DAMP - Deficits in Attention, Motor Control and Perception - avser väsentligen samma barngrupp och i dag används ofta begreppet ADHD/DAMP.
Orsaker
ADHD kan ha flera orsaker. Flera studier stöder att ärftliga faktorer i många fall har betydelse. Detta betyder att det är vanligt att även någon annan familjemedlem har ADHD. ADHD har även setts i ökad frekvens hos barn som är födda extremt mycket för tidigt.
DHD har sin grund i hjärnans finaste kemiska funktioner. Det är känt att signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll för uppkomsten av symptomen. Medicinska undersökningar har gjorts inom ramen för forskningsprojekt och som exempel kan nämnas att så kallad magnetkameraundersökning har visat statistiskt säkerställda skillnader i storlek av vissa hjärnstrukturer mellan barn med och utan ADHD.
Olika grad
ADHD kan förekomma i olika grad - en indelning i lindrig, måttlig och svår ADHD görs ofta. Påtagligt är att symptomen uppvisar en stor variation, ofta från dag till dag. Detta förvånar och förbryllar ofta omgivningen.
Förekomst av ADHD varierar mellan studier men ofta anges en siffra på fem procent hos barn, varav den svåra formen utgör cirka en procent. Förekomsten är vanligare hos pojkar, åtminstone tre gånger fler pojkar rapporteras från flera studier.
ADHD och andra tillstånd
ADHD kan förekomma tillsammans med andra tillstånd som exempelvis inlärningssvårigheter, dyslexi - specifika läs- och skrivsvårigheter, motoriska koordinationssvårigheter, trotsbenägenhet, uppförandestörning, depression, orostillstånd och Tourette syndrom - tillstånd med ofrivilliga rörelser, så kallade tics.