Varje år insjuknar i Sverige 60-80 barn i leukemi. Siffran motsvarar drygt en tredjedel av alla elakartade, maligna, sjukdomar hos barn. Vanligaste åldern att insjukna är 2-5 år. Frekvensen av leukemi är ungefär lika stor i olika delar av Sverige och antalet nya fall har heller inte ökat eller minskat under senare årtionden.
Orsak
Man vet inte vad som orsakar leukemi. Sjukdomen är inte ärftlig. Således ser man ingen anhopning i vissa familjer och det är ingen ökad risk för syskon eller föräldrar att drabbas av sjukdomen. Vad gäller miljöns betydelse är mekanismerna okända. Trots att föroreningar i vår luft och natur ökat under senare årtionden har frekvensen av leukemi varit oförändrad. Och trots att syskon utsatts för samma miljö i form av exempelvis bostad, mat, trafik, landskap, omgivande industrier, så ökar inte risken för syskon till leukemibarn att få leukemi.
Även om någon enskild miljöfaktor inte har en avgörande betydelse kan naturligtvis miljöfaktorer spela roll. Till exempel följdes atombombskatastroferna i Japan under andra världskriget av en ökad frekvens av leukemi hos de som utsatts för strålningen. Svag strålning som kanske kan spela roll förekommer ständigt från rymden och jorden men har inte ökat nämvärt trots modern industrialisering, kärnkraft, röntgenstrålning och så vidare.
Det har diskuterats om elektromagnetiska fält runt högspänningsledningar ökar risken för cancer hos barn. Frågan kan inte enkelt besvaras, men det står klart att om sådana magnetfält spelar någon roll så är den mycket liten.
Var sitter sjukdomen?
Leukemi är en sjukdom i benmärgen. I benmärgen bildas allt blod. När benmärgen tillvekat blodkroppar så släpps dessa ut i blodet. Vårt skelett är uppbyggt av ben som är rörformiga. Inuti "rören" finns benmärgen. Det bildas många olika typer av blodkroppar i benmärgen. Röda blodkroppar (erytrocyter) som har till uppgift att transportera runt det syre som vi andas in. Vita blodkroppar finns av två huvudtyper; lymfocyter och granulocyter. Båda dessa sorters blodkroppar är en del av vårt immunförsvar som skall skydda oss från bakterier och virus. Blodplättarna (trombocyter) har till uppgift att se till att blodet koagulerar om vi gör oss illa.
Vilka sjukdomssymptom uppstår?
Alla symptom vid leukemi beror på att blodet innehåller en stor mängd leukemiceller. De röda blodkropparna kallas Hb-värde eller ofta bara "blodvärde". När leukemicellerna tar mer och mer plats så minskar Hb-värdet och man blir blek och trött. De flesta barn med leukemi har dåligt Hb-värde och behöver blodtransfusion. Hb-värdet kan inte i början av behandlingen stiga av sig självt utan först måste man får bort mycket av leukemicellerna. De normala vita blodkropparna sjunker också och därför är det vanligt att barn med leukemi har en infektion som måste botas med antibiotika. Trombocyterna sjunker också och kan ge upphov till små blödningar i huden.
Men kom ihåg att de flesta trötta, hängiga och bleka barn inte har leuekemi.
Vad händer i blodet vid leukemi?
Det finns flera sorter av leukemi. De vanligaste är akut lymfatisk leukemi (ALL), som kommer från lymfocyterna och akut myeloisk leukemi (AML), som kommer från granulocyterna. När en lymfocyt eller granulocyt förändras och blir en cancercell börjar den dela sig helt utan kontroll och snart innehåller benmärgen och sedan blodet ett stort antal leukemiceller. Alla andra normala blodceller trycks undan. Vad som orsakar att en benmärgscell blir en leukemicell är inte känt. Många teorier finns men ingen som kan ge en tydlig förklaring.