Läkemedel och miljö

Den 19 oktober 2006 anordnade Miljöenheten ett nationellt heldagsseminarium om läkemedel och miljö.

Läkemedels miljöeffekter
Lars Hällbom talade om läkemedels möjliga miljöeffekter men betonade att det inte finns något motsatsförhållande mellan miljö och medicin. Istället handlar det om att finna oönskade effekter från läkemedelssubstanser och sedan diskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa eller förhindra att dessa uppstår.

De faror som i första hand förknippas med läkemedel är dess persistens och biologiska effekter. Läkemedel med särskilt stora risker för miljön kan också bioackumuleras och biomagnifieras.  Idag används lika mycket läkemedel som bekämpningsmedel, drygt 1000 ton per år. Powerpointpresentation

Miljöhänsyn från utveckling till försäljning
Åsa Bergström, Recip AB, berättade om företagets val att profilera sig som en läkemedelsproducent med miljöhänsyn. Recip arbetar med att samla in miljödata, hittills finns information om risk och farlighet för fyra produkter på fass.se. På sikt kan miljöklassificeringen leda till att vi får ett bättre underlag vid dialog, en ökad medvetenhet hos läkemedelsföretag och tillgång till ett verktyg för alla intressenter. Recips erfarenhet är att intresset för miljöinformation är ökande. Kundernas påverkan har stor betydelse. Det är framförallt genom att ställa krav vid offentlig upphandling och efterfråga miljöinformation vid säljbesök som vi åstadkomma förändring. Andra åtgärder är att förskriva ”substanssnåla” beredningar samt prov- och startförpackningar. Powerpointpresentation

Resultat från screening av läkemedelsrester
Britta Hedlund, Miljöövervakningsenheten, Naturvårdsverket, redogjorde för resultatet av den screening av läkemedelsrester och biocider som IVL utfört på uppdrag av Naturvårdsverket.  Powerpointpresentation

Miljöklassificerade läkemedel - Farlighetsbedömning
Åke Wennmalm,berättade om att Stockholms läns landsting har analyserat läkemedelsrester i Stockholms vattenverk i april 2005. Bl.a. citalopram, etinylestradiol, metoprolol, naproxen, oxazepam, propoxyfen och trimetoprim återfinns i detekterbara halter i det dricksvatten som distribueras ut i vattenledningsnätet. Idag vet vi inte om dessa halter är farliga för människan vid en livslång exponering. Fram till 2006 hade 200 substanser klassificerats baserat på persistens, bioackumulation och toxicitet. Llassificering beskriver substansens inneboende farliga egenskaper. Kombinerat med en redovisning av DDD är klassificeringen ett bra verktyg för att jämföra läkemedel ur miljösynpunkt. Powerpointpresentation

Svensk miljöklassificering av läkemedel på fass.se
Gisela Holm, Läkemedelsindustriföreningen gick igenom metodiken för att göra riskbedömning enligt LIF’s modell. Tillverkarnas information som används vid bedömningen av miljörisken granskas av IVL. För att klassificering ska kunna anges krävs att toxicitetsstudier har gjorts på tre olika organismer. De organismtyper som ska används är fisk, räkdjur och alger. Det uppmätta NEC (Non Effect Concentration) värdet för den känsligaste organismen används som PNEC (Predicted Non Effect Concentration) vid bedömningen. Powerpointpresentation

Hänsyn till miljöklassificering i "Kloka Listan"
Marie Persson, Apotekare, beskrev de ställningstaganden som de tvärprofessionella grupperna behöver göra för att kunna rekommendera olika läkemedel i Kloka listan med avseende på miljöpåverkan. Oftast räcker inte de aggregerade resultaten till utan de bakomliggande värden behöver granskas och diskuteras. Det finns risk att databrist kan leda till fördelar vid bedömning av miljörisk eller PBT. Powerpointpresentation

PANELDEBATT
Hur ska vi mäta effekten av miljöklassificeringen?
Mätning av halter i vattentäkter. Vi kan också följa användning och förskrivning av miljöklassificerade preparat.

Vad behövs mer för att miljöklassificeringen ska ge resultat?
Läkemedelstillverkarna måste tillhandahålla mer data. Effekten av reningstekniker måste analyseras. Utbildning till förskrivarna. Riskbedömning måste ta hänsyn till persistens och bioackumulation, inte bara toxicitet. Mer lättillgänglig information
Viktigt att använda begrepp som inte kan misstolkas. Kanske kan man använda begreppet miljötoxiskt istället för miljörisk. Miljörisken kan inte överväga ekonomi
Lagen om offentlig upphandling begränsar möjligheten att ställa miljökrav vid upphandling av läkemedel. Miljöklassificeringen innebär i det långa loppet att vi slipper ställa dessa krav i upphandlingar.

Uppdaterad
2010-08-02
Informationsansvarig
Miljöenheten
Skicka e-post

Kontakt

Miljöchef
Gustav Eriksson

Adress
Karolinska Universitetssjukhuset
Kansli och miljöavdelningen
Miljöenheten C1:77
141 86 Stockholm