”Det handlar om mycket mer än att böja på knäna”

Nyhet

Hjälp upp från sängen, lyft från rullstol till duschstol, vändning i sängen. Vid personförflyttningar är skaderisken stor för både vårdpersonal och vårdtagare. Tre enheter på Karolinska deltog nyligen i ett forskningsprojekt som ska förebygga och minska risken för belastningsskador.

En vanlig orsak till belastningsskador är lyft eller förflyttning, till exempel när man hjälper en patient med en personförflyttning. Foto: Charlotte Wåhlin.

Personförflyttningar är vardag för många som arbetar inom vården. Det är också en av de vanligaste situationerna där arbetsskador uppstår. Det kan antingen ske akut, till exempel när man fångar en patient som är på väg att falla. Eller så uppstår skadorna över tid, när man gör förflyttningar om och om igen. Den goda nyheten är att det går att göra något åt det.

– Men det handlar om mycket mer än att böja på knäna. Arbetsplatserna behöver arbeta med systematiskt arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbete för att förebygga de skador som kan uppkomma vid personförflyttningar, även på en organisatorisk nivå, säger Charlotte Wåhlin, forskare och ergonom vid Arbets- och miljömedicin Region Östergötland.

Forskningsledare Charlotte Wåhlin. Foto: Privat.

Hon leder forskningsprojektet Säkra personförflyttningar där verksamheter inom hälso- och sjukvård samt omsorg får ta del av den senaste kunskapen inom området och stöd att införa ny guide från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Tidigare forskning visar att en vanlig orsak till belastningsskador är lyft eller förflyttning, till exempel när man hjälper en patient med en personförflyttning. Det handlar om problem som uppstår i muskler och leder, orsakar smärta och ofta påverkar medarbetarens förmåga att utföra arbetsuppgifter. Det kan också leda till sjukfrånvaro.

– Att värna om en god arbetsmiljö bidrar till att vårdpersonal både vill och kan arbeta kvar på en arbetsplats, säger Charlotte Wåhlin, ergonom vid Arbets- och miljömedicin Region Östergötland och den som lett projektet.

Även patienter drabbas av vårdskador i samband med olika förflyttningar. Exempel på riskfyllda situationer:

  • Förflyttning i säng och mellan säng och rullstol.
  • Toalettbesök.
  • Duschning.
  • Transporter.

– Dessa skador behöver man gemensamt arbeta med att förebygga. Tyvärr saknas rutiner på många arbetsplatser både för riskbedömningar, hantering av hjälpmedel och arbetsutrustning samt en plan för utbildning inom området förflyttningskunskap, säger Charlotte Wåhlin.

Ett 40-tal arbetsplatser i Sverige har deltagit i Säkra personförflyttningar, både vårdavdelningar och kommunala vårdboenden. Från Karolinska Universitetssjukhuset har tre enheter medverkat och genomfört verksamhetsnära forskning, med stöd från två medarbetare på Hälsocentrum. Det är Rekonstruktiv ortopedi, Trauma, akutkirurgi och ortopedi samt Akut kirurgi och trauma, Charlotte Wåhlin har följt arbetet med stort intresse. Nu kommer en period där insamlade forskningsdata ska analyseras.

– Vid våra avslutande möten har enheterna rapporterat att de haft nytta av utbildningen, att riskbedöma och skapa rutiner för säkra personförflyttningar i verksamheten. En viktig insikt har varit att det tar tid att arbeta systematiskt med dessa frågor, säger Charlotte Wåhlin.

Satsa på säkra personförflyttningar

  • Lyft frågan i verksamheten
  • Utgå från systematiskt säkerhetsarbete
  • Satsa på riskbedömning och utveckla rutiner på avdelningen
  • Prioritera inköp av utrustning/hjälpmedel
  • Främja lärande med utbildning i förflyttningskunskap
  • Sätt mätbara mål för säkerhet och hälsa på jobbet
  • Uppnå arbetshälsoekonomiska vinster.

Läs den evidensbaserade guiden på Mynaks webbsida. 

Källa: Charlotte Wåhlin.

Arbetsmiljöspecialisten: "Alla enheter har gjort ett jättefint arbete"

Röster från enheter som deltagit i projektet: "Planerar att ta med förflyttningskunskap i inskolningen".

Lotta Borglin, omvårdnadschef, Rekonstruktiv ortopedi, Solna
Vilken är er främsta lärdom från projektet?

”En viktig lärdom är att det behövs en tydlig rollfördelning och en chef som är engagerad. För min del har utbildningen på Huddinge i förflyttningskunskap gett nya infallsvinklar och bland annat lett till inköp av hygienstolar till våra patienter. Vi har haft undervisning i hur hygienstolarna används, samt diskussioner och undervisning i olika restriktioner vid mobilisering. Planen är att förflyttningskunskap ska ingå i studenthandledningen och att även i checklistan för vår inskolning. Det är också ett ämne som kommer också att tas upp på APT.”

 

Adam Cederberg, omvårdnadschef, Trauma, akutkirurgi och ortopedi
Hur tar ni vidare dessa nya kunskaper?

”Vi behöver ha fler workshops för att hålla dem levande och vi behöver utbilda nya medarbetare. Vi har beställt in material för att underlätta detta arbete. Under projektets gång blev det tydligt hur viktigt det är att göra strukturerade genomgångar i olika arbetsmoment för att hitta förbättringar i det dagliga arbetet. Vi uppmärksammade även material som fanns eller inte fanns och då behövde beställas in för att ha en komplett utrustning på avdelningen.”

 

Siri Odelfalk, omvårdnadschef Akut kirurgi och trauma, Huddinge
Hur har ni omsatt de nya kunskaperna i ert dagliga arbete?

”Idag har vi stående förflyttningsundervisningar som hålls av vår fysioterapeut. Hon går igenom knepigare patientfall och hur vi ska arbeta ergonomiskt och säkert. Vi har utbildat ergo-coacher på avdelningen, vilket bidragit till en ökad medvetenhet kring ergonomi och säkra personförflyttningar. Vi planerar ett fortsatt arbete med förflyttningstekniker ihop med fysioterapeuter och ska arbeta vidare med samarbete och kommunikation kommande år. Det har visat sig vara en väldigt viktig del i säkra personförflyttningar.”

Text: Nneka Magnusson Amu

Senaste nyheterna

Prenumerera

Fler nyheter